Någon jävlas med oss

Vi kom iväg ganska sent på fredagen och gled bara över till Slandökalv i behaglig fart. Precis vid den smala passagen genom vassen kom det hastigt och olustigt rejäla vågor till synes utan anledning som fick oss att känna oss lite som en flipperspelskula när vi bars fram mellan de gröna och röda pinnarna. Men det gick väl och plastladyn, författaren, Jessi och lillebror andades ut kollektivt. Det var ovanligt lugnt i gästhamnen, totalt räknade jag till sju segelbåtar innan vi avskärmade oss från verkligheten utanför vårt sittbrunnskapell. Vi kröp till kojs efter lite kortspel.


  
 

Under natten vred vinden på sig vilket medförde ett osympatiskt kluckande i aktern från tidiga morgonen. Lagom till att vi kastade loss vid lunch började det förstås droppa, men vi var söta i våra seglarställ kan jag intyga. Ute på Södra Björkfjärden bestämde vi oss spontant för att gå västerut förbi Ridön - ett beslut som gudarna hyllade genom att trycka på hagelknappen. Tack för den! Förkylda lillebror skickades ner under däck för att inte bli än mer förkyld. I regnet missade vi först den smala ingången till Gunnviksviken vilket gjorde att vi under ett par ouppmärksamma minuter fick bekanta oss med Rävsnäsviken utanför Hästnäs. I samband med vår eleganta revning på väg in i viken, den vi skulle till alltså, slutade det regna och solen kröp fram mellan molnen. Efter regn kommer sol, det är ju faktiskt så. Jessica bjöd på en favorit i repris; grillad falukorv med pulvermos, som avnjöts under andakt i sittbrunnen. Det fuskades också lite med kortleken innan kväll blev natt med ett spektakulärt avsked.


      

     

På söndagen, efter det obligatoriska doppet, väntade vi ut de gråa regntunga molnen in i det längsta. Men det var visst förutbestämt att vädret skulle spela oss fortsatta spratt. Inledningsvis fin segling i 4 knop men när vi kom fram till Ridösundet tvärdog vinden, solen kom fram och brände det spegelblanka havet och vi fick sätta på motorn. Ytterligare en halvtimme senare, ute på gott och väl öppnare vatten, fick vi reva helt då vinden gått på långledighet. Då började det droppa lite. Sedan kom vinden. Efter ytterligare en halvtimme blåste det uppskattningsvis 3-5 m/s och solen gassade för fullt. Ibland känns det som att det sitter någon där uppe och bara jävlas med en och detta var onekligen en sådan dag. Denna någon kunde dock inte ta ifrån oss att vi haft en behaglig helg.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0